November 16, 2008

Kycklingen ingen maträtt

Kycklingar och många andra levande och medvetna varelser behandlas som maträtter, men vad kan vara felaktigare?

Människan har i egenskap av sin dominans satt sig över naturen och behandlar sina medvarelser med bristande respekt. Ska dessa nödvändigtvis ätas måste man göra tillvaron så behaglig som möjligt för dem, inte låta kommersialismen bestämma villkoren.

Det har sagts förut, kommersialismen saknar etik. Politikernas mandat omfattar inte bara dem som råkar vara så beskaffade att de kan lägga sin röst vid valurnan, utan även alla dem som av naturliga orsaker inte kan göra sin röst hörd eftersom olika djurarter (inkl människan) har olika sätt att kommunicera.

I framtiden kommer kanske artificiella råvaror att ersätta våra stumma vänner på middagsbordet och djuren kommer att skyddas i härför anlagda djurparker/ artbanker. Redan idag finns dock möjlighet att välja bort vissa menyer.

SvD SvD SvD

November 12, 2008

Bojkotta slöa hemsidor

GreenSweden har som första miljöorganisation valt att skapa opinion mot slöa hemsidor som tvingar besökaren att vänta flera minuter innan en sida laddats och blir åtkomlig.

Läs mer om hälsoapspekten på långsamma hemsidor.

Går man in på t ex DN.SE, en notoriskt slö sida som skrämmer bort läsarna, tydligen vill man att de ska prenumerera på tidningen i stället… måste man tydligen uppgradera till en snabbare dator och uppkoppling för att slippa långa väntetider, men detta är ju nedlåtatande mot dem som väljer att behålla sin dator så länge den annnars fungerar väl och därmed bidrar till god resurshushållning, eller inte har råd med bredband snabbare än 250 kB/s, vilket är fullt tillräckligt såvida man inte skall se strömmande video.

Undersökningar har visat att surfaren har begränsat tålamod och sällan orkar vänta mer än tio sekunder, men i DN:s fall handlar det om väntetider på på en halv minut eller mer.

Värsta exemplet bland dagstidningar på nätet är kanske DAGEN.SE där det tog hela 1 minut och 52 sekunder innan alla rubriknyheter syntes på första sidan (Vista, IE7, 3 GHz, 250 kB/s, tömd cache), vem orkar vänta så länge?

DN Internetworld SvD Internetworld DN hemsidor bojkotter

November 11, 2008

Häftigt att källsortera, eller…

Svenskarna källsorterar som flitiga ekorrar… hela 90% av oss uppges det. Det är ju bra ifall soporna slutligen hamnar där de ska, vilket inte alltid är fallet. Allt samlas ihop och bränns i många fall, men det hemlighålls för att hålla oss på gott humör. Bränning av sopor är kanske rentav skonsammare för miljön än att transportera omkring avfallet i olika behållare till olika destinationsorter.

Förmodligen är miljövinsten ganska ringa vid källsortering, borsett från att pantglas och aluminiumburkar inte ligger och skrotar i naturen, att metaller återvinns osv, men frågan är hur mycket energi som förbrukas och hur stor miljöförstöringen blir vid själva återvinningsprocessen. Är proceduren för källsortering mogen och tillräckligt miljövänlig? 

Några tillförlitliga kretsloppsmodeller har väl aldrig presenterats och då kan vi inget säkert veta. Så länge som frågetecken kvarstår bör källsortering ske på frivillighetens väg. Många verkar tycka det är häftigt att källsortera, men kanske påskyndar man då den globala uppvärmningen… Spåren av att upphöja politiska slogans till beslut förskräcker på många områden.

Den som sorterar fel riskerar därtill böter, eller i värsta fall fängelse, så varför göra sig omaket att gå till återvinningskontainern? Vi borde folkomrösta om hur vi ska ha det med källsorteringen. Mycket är ju bara politisk kaspterteater som fallet med kärnkraften.

SvD DN DN

October 16, 2008

Förhastat förbjuda glödlampor

EU ville nyligen förbjuda bloggar, och då hade ni inte kunnat läsa detta. Nu vill man förbjuda glödlampor, och då skulle vi inte ens kunnat läsa tidningen vissa tider på dygnet. Mörkret lägrar sig över EU. 

Listan på klavertramp av det okunniga gänget i Bryssel blir allt längre. Ett och annat blogguppror behövs när våra politiker bara mesar med i fråga efter fråga.

Idag finns det inga bra alternativ till den gamla hederliga lampan med glödtråd. Den har f ö inte bara till uppgift att lysa utan bidrar även till en klimatsmart uppvärmning av bostaden (den ökar värmen när skymningen faller). Bostäderna skulle annars bli kallare den delen av året centralvärmen är avstängd (många hyresvärdar snålar med värmen) och folk riskerar att bli förkylda. Sjukskrivningarna skulle öka och produktiviteten minska.

Glödlampan sprider ett välkomnande och värmande ljus som blivit en del av vår ljuskultur. Lågenergilampan är kall och anonym. Att införa lågenergilampor som standard kräver analys av en mängd olika parametrar som våra politiska broilers i Bryssel inte tycks ha den blekaste uppfattning om.

Lågenergilampor går t ex sönder mycket tidigare än vad den utovade livslängden anger (ett försummat fall av KO), blir med tiden trögstartade och ljussvaga. Ljuset får en rödare och irriterande färg. Sist men inte minst sprider de kvicksilver i naturen! EU, eller de fabrikanter som lobbar, vill varken ha ett pantsystem för kvicksilverhaltiga lampor eller batterier, men kvicksilvertermometrar kunde man förbjuda!

Mycket av reklamen för de giftiga lågenergilamporna bygger på glädjekalkyler och medvetet undanhållande av fakta, men miljöargument säljer som bekant och ifrågasätts sällan…

Det experimenteras idag med en giftfri lågenergilampa med fluoricerande skärm enligt samma princip som de gamla TV-skärmarna, därtill finns numera förbättrade lysdiodlampor (LED), men produktutvecklingen har ännu inte nått därhän att man kan avstå ifrån den traditionella glödlampan. Vettiga alternativ saknas.

Den traditionella glödlampan, som är väl utprovad och testad under ett århundrande, bör finnas kvar i sortimentet som ett alternativ för dem som vill använda dimmer eller föredrar det varma ljusspektrat som ligger nära den trivsamma fotogenlampans. Valfrihet är viktigt i en demokrati. Det lär ännu dröja ett tag innan en prisvärd, miljöanpassad och väl fungerande lågenergilampa ser dagens ljus på marknaden. Till dess bör EU hålla fingrarna i styr.

AB SvD

June 23, 2008

Dags att fasa ut amalgamet

Tandvårdsreformen kommer väl i första hand att gynna de som vill snygga till sina tänder med dyra behandlingar, men det finns ett mer jordnära problem för de som aldrig haft råd att ens sätta in porslinskronor - amalgamet. Den stora majoriteten drabbas nu av ökade kostnader för vanliga kompositfyllningar, inkl att ta bort amalgam. Från den utgångspunkten blir tandvårdsreformen en utmanande klassreform i raden…

Amalgamet är en kvicksilverförening som läcker stora mängder giftigt kvicksilver i kroppen och därför anses kunna vara orsaken till en mängd olika besvär, t ex de äldres problem med minnet och andra hjärnförändringar. Efter ett helt livs exponering för giftet säger kroppen slutligen ifrån.

Att detta starka gift inte skulle ge några biverkningar torde inte ens de mest förhärdade nej-sägarna på socialstyrelsen förneka, men där tycks man hellre resonera utifrån ett snävt politiskt perspektiv där det anses kosta för mycket att erbjuda alla möjlighet att byta ut amalgamet inom ramen för tandvårdsförsäkringen. Det är ingen hejd på alla krystade bortförklaringar när amalgamet och dess biverkningar kommer på tal. Patienten behandlas som omyndig och mindre vetande.

Om de amalgamrelaterade symptomen försvann hos stora delar av befolkningen skulle det innebära färre sjukskrivningar, färre sociala problem, ett produktivare folk, högre livskvalitet och sist men inte minst en samhällsekonomisk vinst som snabbt skulle betala den tillfälliga utgift det innebar att låta amalgamsanering generellt omfattas av tandvårdsförsäkringen.

Idag får man gå omvägen via en allmänläkare som utfärdar ett intyg. Läs denna utmärkta sammanfattning av reglerna:

http://www.kvicksilver.org/0204/patienten.htm

Det vore en moralisk skyldighet för samhället att här erbjuda generösa villkor - patienten har ju i god tro accepterat giftet. Man borde genast sätta igång att planera för en tandvård som tar många oroade människors önskan att avlägsna amalgamet i beaktande. Samtidigt kunde man sänka de skyhöga tandvårdstaxorna rejält. Den ökade efterfrågan på amalgamsanering skulle mer än väl kompensera tandläkarna som därför kan garanteras ett fortsatt liv i lyx.

AB SvD SvD

Amalgam, amalgamsanering, tandvård, tandvårdsförsäkringen, försäkringskassan, sjukskrivning, äldrevård, Alzheimers, demens, Alliansen

May 3, 2008

Smaklig klorkyckling

EU har beslutat införa klorbadade kycklingar på den europeiska menyn efter påtryckningar från hygieniskt mindre nogräknade amerikanska kycklingproducenter.

Kanske dags att överväga utträde ur EU?

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1205315.svd

January 8, 2008

Nätkassen åter till heders

Plastpåsarnas negativa miljöpåverkan har inte uppmärksammats tillräckligt i Sverige. Ofta får man betala 1,50 kr till 2 kr för påsen, men det är inget som avhåller kunden från vad som har utvecklat sig till miljöskadlig slentrian. Höjde man priset till 5 kr/påsen skulle man snart se sig om efter andra lösningar, och det fanns faktiskt hållbara lösningar före plastpåsens intåg.

Plastpåsen är främst ett reklammedium för butiken, inte en produkt som fyller sin funktion som bärkasse särskilt väl. Ofta går handtagen av och påsen rispas sönder av kantiga förpackningar.

Speciellt kan erinras om den s k nätkassen som ett oöverträffat alternativ, en kasse utformad som ett starkt, plastöverdraget nät som kan återanvändas. Plast som plast, men nätkassen håller kanske ett helt liv medan plastpåsen går sönder efter bara några användningar, blir skrynklig och smutsig, något man vill slänga bort.

För de som gillar plast är alltså nätkassen ett passande alternativ. Den är töjbar, rymlig och går enkelt att rengöra, bara att skölja av under kranen. Alla borde ha några stycken med sig till affären. Nätkassen går att veckla ihop och ryms lätt i fickan.

Varför säljs inte nätkassar numera? Är det för att butikerna vill ha oss som vandrade reklampelare, något vi får betala dyrt för när vi rätteligen borde ha provision. Vettigare då att investera i några nätkassar.

SvD SvD DN Sydsv
Konsument, återvinning, återanvändning, hållbarhet, livsstil, mode, handel, reklam, plastpåsar

December 29, 2007

Gratis utbyte av amalgam

Sent omsider har politikerna vaknat och vill förbjuda användning av amalgam. De som redan har amalgam i tänderna bör nu rimligen erbjudas gratis utbyte av det nu giftklassade ämnet, eller i varje fall till kraftigt subventionerad kostnad, detta oavsett om man har några klart påvisade besvär eller inte.

Kvicksilver är en lömsk metall där effekterna ofta visar sig långt senare, och man behöver inte heller vara medveten om sin försämrade hälsa, vilken man kanske lärt sig leva med och anpassat sitt liv efter, men avlägsnar man amalgamet visar sig snart en tydlig förbättring.

Alla bör därför omfattas av ett erbjudande om subventionerad amalgamsanering. Har politikerna nu sagt A så följer med nödvändig konsekvens B.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_724369.svd
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=728814
Amalgam, kvicksilver, miljögifter, tandvård

December 10, 2007

Den första Nobelmiddagen

Den första nobelbanketten hölls på Grand Hotel 1901 och bestod av fem rätter (meny okänd). Den första nobelmiddagen som Hovet serverade (1904) var inte speciellt vegetarisk: consommé, sjötungsfiléer, lammsadel med legymer, rapphöns, inbakad gåsleverpastej, ungsbakad kyckling, sallad, sparris och smörsås, italienska våfflor, ost, smör och kex samt dessert (okänd).

Källa: Nobels middagar av Ulrica Söderlind, sid 134, 261, Carlsson Bokförlag 2005.

Rätteligen borde man utdela ett Nobelpris för epokgörande insatser på smakområdet, vilket vore i linje med nobelfestligheternas gastronomiska accent, och Fredspriset utdelas för djurskyddsinsatser, men det senare rimmar kanske inte med Norge som fiske- och sälnation och låter kanske vänta på sig.

Läs även bloggen Det okända Nobelpriset och Smaklig Gås.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_672387.svd
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_674659.svd

November 29, 2007

Magnetröntgen bättre och säkrare

En aktuell utredning (juni 2008) bedömer att ca 200 dödsfall om året orsakas av traditionella röntgenundersökningar, däribland skiktröntgen (datortomografi, CT) som ger höga kroppsdoser och ordineras alltför lättvindigt. Sjukvårdspersonalens utbildning ifrågasätts också.

Användningen av skiktröntgen kunde kanske minskas till förmån för det helt ofarliga och kliniskt ofta överlägsna magnetröntgen (MR). Barn, foster och småvuxna individer är ju särskilt känsliga för vanlig röntgenstrålning.

För varje undersökning med skiktröntgen erhåller sjukvården ett statligt ersättningsbelopp på ca 2.000 kr för att täcka kostnaden för inköp av datortomografen, vilket kan inbjuda till överutnyttjande. I stället kunde sjukvården tilldelas ett engångsbelopp för inköpet och ett mindre belopp för varje undersökning.

Visst bör man vara generös med undersökningar, inte minst för att stilla patientens oro, men magnetröntgen utsätter inte patienten för onödig strålning och ger i vissa fall större detaljrikedom som avslöjar millimeterstora förändringar, medan skiktröntgen ofta får kompletteras med magnetröntgen i efterhand.

Se även punkt nr 2 nedan för en expertkommentar.

SvD DN

November 27, 2007

Räkna inte med Statens Strålskyddsinstitut (SSI)

Det tycks inte spela någon roll vilka undersökningar som presenteras om effekterna av mobilstrålning när Statens Strålskyddsinstitut (SSI) har som policy att tona ned riskerna med överslätande och tekniskt irrelevanta (!) argument som att vi t ex har levat med TV-sändarna under många decennier utan att någon blivit sjuk av strålning…

Man kan göra för troligt att den ökade användningen av mobiler och trådlösa nätverk snart kommer att avspegla sig i sjukvårdsstatistiken, ökade sjukskrivningar osv. Barn och foster är särskilt känsliga för strålning.

SSI bör utfärda detaljerade rekommendationer, informera i pressen m m, men här gäller det tydligen att inte oroa allmänheten, underförstått inte störa de kommersiella intressena. Det behövs tydligen opolitiska initiativ för att skapa opinion för ett rimligt riskmedvetande.

Regeringskansliet är just nu i färd med att formulera ett nytt regleringsbrev för SSI avseende 2008. Det går bra att höra av sig dit med synpunkter på SSI.

Det kunde t ex vara rimligt att SSI företar egna mätningar i relevanta användarsituationer, uppdaterar sig om ny teknik och nya vanor och föreslår tekniska förbättringar. En mer aktiv miljöpolicy är nödvändig med dagens snabba utveckling av elektronikprodukter, där konsumenterna nu utelämnas åt godtycke och tvingas agera försökskaniner.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_834807.svd

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3116&a=738842

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=719458

October 22, 2007

Nytt patent på linsskydd

GreenSweden bjuder här på patentet, för den som hinner först, på ett nytt linsskydd som är integrerat med slutaren och endast öppnar när bilden tas, detta för att förhindra fingeravtryck, fett och damm på linsen. En aldrig så liten smutshinna försämrar bildkvaliteten rejält. Det är samma effekt som drabbar TV-tittandet och det krävs en våt trasa med något fettlösande medel för att TV-bilden skall framträda i all sin briljans och färgrikedom. Skillnaden är högst frapperande. Behandlingen bör upprepas efter någon månad.

På TV:n kan man använda diskmedel men för kameror är sprit lämpligare, t ex apotekets isopropanol utspätt till 30% med (helst destillerat) vatten. Applicera på en tops, gärna löst virad med ett extra skikt bomull, upprepa behandlingen och avsluta med en torr tops. Undvik att ta med fingrarna på topsen. Traditionella linsdukar blir snart helt infettade och förvärrar bara situationen.

Trist att inte fototidningarna skriver om detta vanliga men svårbemästrade problem och manar på teknikutvecklingen, men snart är alla kameror omoderna… tack vare den blogg ni just läst.

SvD. Fotografering, fotografi, foto, kameror, TV.

October 14, 2007

Smaklig gås

Gåsen är ett klokt och godmodigt djur som matglada skåningar föder upp för kulinariska ändamål. Men frågan är om inte de prydliga gässen passar bättre på Skansen eller som vildgäss i naturen. Gås kunde med fördel ersättas med någon vegetarisk basmat som kryddats så att den erinrar om gås om nu smaken är så viktig.

SvD DN Nobelpriset Djurens rätt djurskydd djurskyddsmyndigheten jordbruksverket SvD Sydsv

October 12, 2007

Skolverket bör införa riskanalys på skolschemat

Gatuvåldet, liksom allt annat riskbeteende, är underställt statistikens lagar. Om dessa kunde läras ut på ett enkelt sätt redan i småskolan skulle våra ungdomar kanske tänka sig för både en och två gånger innan man uppträder provocerat eller tar andra onödigt stora risker.

En förbisedd statistisk lag säger nämligen att risken inte är konstant varje gång man utsätter sig för en risk. Om risken att skadas är stor, som i t ex gängrelaterade situationer, ökar risken dramatiskt att skada sig redan vid nästa konfrontation.

Vi hänvisar till vårt räkneexempel i en trafiksituation med risken en på tio att råka illa ut, vilket kan vara jämförbart med gängbråk.

http://greensweden.atspace.com/trafik.html

Här fördubblas risken om man klarar sig första gången, tredubblas vid tredje försöket osv varför chanstagaren hela tiden försämrar sina odds. Att de flesta olyckor orsakas av risktagare är därför en rimligt antagande. Tänk vilken samhällsekonomisk och humanitär vinst samhället kunde göra om riksmedvetandet ökade bara några procent bland befolkningen!

Tyvärr har NTF, skolverket m fl ännu inte velat ta till sig denna viktiga statistiska kunskap som kunde användas för att ändra vårt riskbeteende redan i småskolan. GreenSweden vill därför här rikta en uppmaning till social- och utbildningsdepartementen att utveckla pedagogiska metoder på området och medverka till att denna livsviktiga kunskap blir allmänt spridd.

DN. SvD. Gatuvåld, ungdomsvåld, kriminalvård.

(Kampanjbrev till social- utbildningsdepartementen dag som ovan)  

August 31, 2007

Nya SL-kortet konserverar orättvisorna?

Det nya smartkortet som SL planerar att ta i bruk är kanske inte så smart som man kan förvänta sig. Det finns också en integritetsaspekt att uppmärksamma när våra resvanor lagras i databaser. Om du registrerar kortet i ditt namn och laddar det framför datorn kan myndigheterna sedan följa dina förehavanden ute på stan…

Läs mer om integritetsaspekten och det speciella datorchipset. Hela rapporten (pdf).

Ett grundläggande fel med det traditionella biljettsystemet är att biljettens giltighetstid inte kan utnyttjas lika av alla. Biljetten tidstämplas vid resans början men den som åker långt har ingen större glädje av giltighetstiden eftersom tiden äts upp under resans gång! De som företar en kortare resa, och betalar mindre, hinner däremot ofta utnyttja giltighetstiden för gratis återresa…

Det nya "smarta" systemet klarar så vitt bekant inte att tidstämpla kortet i utgångsspärren, ett krav för att kunna erbjuda trafikanterna lika mycket tid att disponera för återresa, men informationen om det nya systemet har varit knapphändig.

En rättvis lösning kunde vara att utsträcka biljettens giltighetstid till 24 timmar. Datoriserade biljettsystem medför säkrare och ökade intäkter som kunde frigöras för genomtänkta reformer.

Andra bloggar om SL:s biljettsystem

SvD. DN. SL, tunnelbana, kollektivtrafik.

July 24, 2007

Norge visar vägen

Ända sedan Harald Hårfager grundade den norska nationen år 890 har den norska monarkin framstått som ett demokratiskt föredöme, en kombinaton av anspråkslöshet och förmåga att hitta de rätta besluten. Således valde man att bara halvhjärtat föra krig mot Sverige före unionsbildningen 1814, en union som sedan gynnade fred, handel och välfärd i närmare ett sekel.

Norge anknyter i vad som framstår som ett fromhetsideal till den historiska uppfattningen om monarkin som uttolkare av de gudomliga direktiven till folkets gagn och bästa. Den norska prinsessans kommersiella engagemang, Astarte Education, kan ses som en modern uppföljare av denna mångtusenåriga tradition.

SvD. DN. Norge, kungahuset, monarki, religion.

July 11, 2007

Faran med trådlösa nätverk

Den nya trådlösa tekniken sköljer över oss i ett tempo som gör att viktiga frågeställningar hamnar i skymundan. Tidigare uppmanades vi att visa hänsyn mot omgivningen, men när de trådlösa nätverken nu börjar få genomslag tycks alla hämningar ha släppt.

Numera kopplar folk gladeligen upp både datorn och stereon i trådlösa nätverk (WLAN) förutom att man använder mobil och trådlösa stationära DECT-telefoner. Såväl WLAN som DECT strålar dock kontinuerligt, dygnet runt i motsats till mobiler. Beroende på avstånd, antal och riktverkan kan strålningen bli lika hög som maxstrålningen från en mobil.

Läs mer om riskerna med de nya trådlösa nätverken på VÅGBRYTARENS hemsida,

http://www.vagbrytaren.org/artiklar.htm#Trådlösa%20nätverk%20–%20WLAN

http://www.vagbrytaren.org/

Myndigheterna tycks ha kapitulerat och elektronikbranschen kan obehindrat fylla vår vardag med otjänliga produkter. Vad som behövs är standardiserade mätningar och upplysning, om man inte kan eller vill förändra tekniken.

Det är idag befogat med VARNINGSSKYLTAR på allmän plats. Enda sättet att undvika strålning är att bosätta sig i bilen, vilken fungerar som en Faradays bur. Men kanske är vi beredda att offra en del av vår livslängd för att kunna leva i en fullständigt uppkopplad värld? Det borde göras en marknadsundersökning om detta.

SvD. hälsa, trådlösa nätverk, mobiler, mobilsändare, mobilstrålning, handsfree.

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3116&a=755672

July 5, 2007

Miljöcertifiera Kgl Hovet

Den Bernadottska ätten utmärkte sig tidigt för sitt sociala engagemang, vilket idag bl a avspeglas i Hovets miljöprofil. Monarkin har historiskt sätt alltid stått som garant för ett hållbart samhälle, en tradition som idag förs vidare med moderna förtecken.

En sökning på Hovets hemsida resulterar i 112 träffar på sökordet "miljö", vilket alltså får sägas vara godkänt. Däremot genererar "miljöprofil" noll träffar, vilket kan vara en tillfällighet. Att offentliga institutioner redovisar sin miljöprofil är kanske inte så vanligt men ligger rätt i tiden.

Kronprinsessans miljöengagemang går dock inte att ta miste på.

Läs även vår blogg om norska hovet,

http://greensweden.blogsome.com/2007/07/24/norge-visar-vagen/

och vårt reportage från Kronprinsessans invigning av Tällberg Forum,

http://greensweden.atspace.com/globalt.html 

SvD. DN. Kronprinsessan Victoria, Kungliga Hovet, miljöprofil.

June 8, 2007

Finn din idealvikt

BMI kan sägas utgöra en måttstock på hur mycket energi vi förbrukar för att förflytta oss antingen för egen maskin eller med något hjälpmedel. Fetma tär inte bara på kroppen och försliter lederna utan frestar även på transportsystemet (flyg, bilar, bussar, hissar osv) som förbrukar mer energi. Den fete tvingas dessutom äta mer för att möta det ökade energibehov som förflyttning av den tröga egenmassan betingar, och hamnar lätt i en ond cirkel.

Det går dessbättre att hitta sin idealvikt och den ligger någonstans inom BMI-intervallet. Några kilo extra och du märker genast en försämring. Håller man sig till BMI riskerar man inte heller att bli för smal.

Som alltid är motion och måttfullt liv nyckeln till hälsa.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_1210255.svd

http://www.aftonbladet.se/kropphalsa/article2779779.ab

February 28, 2007

Nikotinet vådlig produkt

Inlägget om rökning har flyttat hit,

http://greensweden.atspace.com/globalt.html